Räkan: Farmor-helg!

Halloween har kommit och gått utan att göra något större väsen av sig, förutom att fam. Ljungbergs barn lyckades skrämma livet ur lill-räkan med sina ansiktsmålningar. Hu! -tyckte Melker, och lugnade sig inte med mindre än att målningarna tvättades bort, stabilt när man är minst men ändå är den som bestämmer...

Denna helgen har vi haft fin-besök från storstaden, farmor har varit här. Lilleman har haft fullt upp med att imponera på farmor med alla sina nya färdigheter, i ärlighetens namn bör tilläggas att farmor inte är speciellt svårimponerad.

Lördagen inleddes i ottan med en tur ner till Ystad för Agilitytävling nummer 2. Ystad tog emot med tjock dimma och kall fuktig luft som snabbt gjorde alla genomfrusna. Inte blev det bättre av att Joppe hade lite svårt att hålla sig på banan i första klassen med resultatet att vi diskade oss. Men i takt med att dagen gick och solen steg värmde vi upp oss och lagom till sista klassen var stämningen i topp och vi knep en 6:e plats. Nu får vi vila oss i form fram tills vårsäsongen sätter igång.

Hmm, det ser väldigt proffsigt ut på bild, då ser man inte hur långsamt det gick emellanåt...

Fyra tappra åskådare i ottan, eller ja, tre i alla fall, Måns hade gjort vadsomhelst för en kopp kaffe, han är inte svår att få med

Vissa visade lite mindre intresse...zzzzz


Alltid kul att jämföra nördiga hundmänniskor med varandra för att lista ut vem som är nördigast

Efter tävlingen drog hela sällskapet ner till Kåseberga för en lunch på Vendel. Lätt överprisade men UNDERBARA räkmackor. Räkan gjorde skäl för sitt namn och satt och pillade i sig handskalade räkor för fullt (dock inte från sin pappa som var för snål för att dela med sig!?), ska det vara så ska det vara kvalitet!

Vi hade lätt kunnat bli kvar där hela eftermiddagen och fikat och slappat men plikten kallade, dags att aktivera nästa familjemedlem. Malmö blev nästa mål för att hinna med lite babysim, där farmor hade utlovats att få vara med.

Efter den lite smått intensiva inledningen på dagen är det ett under att vi lyckades hålla oss vakna och se i alla fall större delen av "Så mycket bättre".

Söndagen gick i lugnets tecken och det mest ansträngande vi gjorde var att montera upp en grind för trappan, något som kändes som ett måste med en liten bebis som numer kryper runt som en liten torped här hemma.

Mmmm, dom här stolarna har så fina glansiga ben, jag tror att jag ska ta och flytta runt dom lite för att skapa förvirring när mamma och pappa kommer.

Innan det var dags för farmor att vinka adjö för denna gången hann vi också med en mysig långpromenad upp till kyrkogården för att se till farfars grav. Ett litet gungstopp blev det visst också på vägen hem...