Ett svart hål...

Helgen som gått blev ett svart hål, på mer än ett sätt. Lillräkan passade på att få sin första riktiga förkylning och vi andra fick helt enkelt anpassa oss och våra aktiviteter lite grann. Eller, ganska mycket...speciellt som liten söt, snorig, febrig bebis visade ovanligt stora röstresurser om vi avvek det minste från att bära runt honom i famnen. Minsta tillstymmelse till att försöka sätta sig ner, eller rent av sätta ner honom, gav omedelbar och högljudd respons. Det var helt enkelt bara att nöta golv i skift mer eller mindre i två dygn utan paus innan febern släppte. Som en konsekvens av allt detta gapande låter nu lillräkan som om han hade rökt och druckit whisky hela helgen, vi hör honom knappt när han skriker längre så hes är han. Allt är inte gulligt bara för att det är första gången....och adventsstädningen? Den fick vänta. Helgen minns vi inte mycket av, den är som ett töcken av sömnbrist och vaggande, det glamorösa småbarnslivet!

Helgens andra svarta hål kom med Berit som svepte in med fart och tog vår el. Nästan ett halvt dygn var vi utan ström, perfekt när man ska gå upp på natten och trösta snorig bebis som inte kan sova och tvingas snubbla omkring i totalt mörker. Än mer perfekt om man, som vi, bestämt sig för att storhandla och fyllt båda frysarna och kylskåpen till max...jaja, man kan inte ha tur alltid.

Nog om svarta hål. Vardagslivet är numer ett enda stort äventyr med konstant övervakande av den lille ligisten för att försöka förutspå hans nästa drag. Han är ÖVERALLT,  HELA tiden och just när man har tittat bort en sekund och vänder sig tillbaka igen så är han plötsligt INGENSTANS? Allt ska klättras på, övervinnas, undersökas. Är det ok att binda fast barn? Jag har ju ett extra koppel som Joppe inte använder...

Här följer ett litet axplock från en helt vanlig dag:

Mmm, alla dom här roliga fransarna kittlar så skönt, undra var mamma har gömt dom fram tills nu?

Va, vad är det här? Måste vara till för att klättras över, ska bara komma på ett bra sätt.

Tar en kort paus för att lista ut mitt nästa drag...

Titta vilken fin plastbit jag hittade, jag får aldrig röra den annars för pappa, den hör tydligen till någon kamera eller nåt sånt?!

Tittut! Här är jag igen, ser ni mig?

Fin flaska, vadå inte min storlek? Tycker den är alldeles lagom jag.

Alla hinder är till för att övervinnas, även hundberg som ligger i ens väg.

Pappa och jag borstar min tand, ehh sorry, mina TVÅ tänder menar jag. Det kittlas mysigt OCH man får titta på sig själv i spegeln, kunde inte bli bättre!

Nej, nu måste nog mamman gå ner och göra resten av familjen sällskap. Pappa gick ner för att natta bebisen strax innan kl 20, har inga förhoppningar om att han ska komma upp igen :-)

Lite gula bullar i höstmörkret

Idag har det varit grått och trist hela dagen ute men vad gjorde väl det när vi har haft fullt upp härinne med att baka bullar gula som solen :-)

Jag hade hittat ett recept på saffransbullar (på www.bloggfamiljen.se/matplatsen så klart, var annars?) som jag var tvungen att testa, jag vet, jobbigt när man "måste". Dessutom kom jag för en gångs skull ihåg att säga saffran när jag stod i kassan på Ica, eller i ärlighetens namn var det Fredde som liksom kastade sig fram till kassörskan, innan kunden framför hade hunnit flytta sig, och nästintill vrålade; "Saffran, vi ska ha saffran!" så stolt att han mindes.

På något sätt lyckades jag även få ihop ett gäng bullar, trots att Lillräkan har gjort sitt absolut yttersta för att slå ihjäl sig genom att klättra upp på precis varenda möbel i hela huset och vara allmänt uppmärksamhetskrävande (eller han hade nog tyckt det var bättre att få jobba ostört men mamma tycker det är tryggast att övervaka eskapaderna och begränsa bulorna till ett minimum). Och VILKA BULLAR det blev! Saftiga och goda, Fredde tryckte i sig en halv påse bullar av bara farten när han kom hem, resten ska jag gömma...

Saffransbullar med kladdig fyllning!

Ca 25-30 st små bullar eller 18-20 stora
125 g smör
5 dl mjölk (standard)
50 g jäst för söta degar
1 ½ dl socker
½ tsk salt
1 g saffran (dvs 2 påsar) + en sockerbit att mortla det med
ca 15 dl vetemjöl
russin om så önskas
Fyllning:
200 g rumstempererat smör
1 dl socker
150 g mandelmassa
1 msk vaniljsocker
1 ägg, till pensling
pärlsocker att strö över


Smält smöret och tillsätt mjölken. Värm till 37 grader. Rör ner saffran (mortla helst först tillsammans med en sockerbit). Smula sönder jästen i en bunke och rör ut den i lite av degspadet. Tillsätt resten av degspadet, saltet, socker och nästan allt vetemjöl. Arbeta degen smidig tills den släpper bunkens kanter, ca 5 min i maskin. Låt jäsa 40 minuter under bakduk.

Rör ihop ingredienserna till fyllningen med elvisp till en slät smet. Stjälp upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela degen i två delar och kavla ut varje del till en avlång kaka, ca 25×40 cm. (gör den inte för tunn)

Bred ut hälften av fyllningen på varje kaka. Om man vill ha russin i så strö lite russin längs ena långsidan, den man sedan börjar med att rulla så de hamnar i mitten av bullen.

Rulla ihop från långsidan. Skär varje rulle i bitar, gärna ganska tjocka för stora maffiga bullar! Lägg dem i formar. Låt jäsa ca 30 minuter under bakduk.

Pensla med uppvispat ägg och strö över rikligt med pärlsocker. Ställ gärna formarna i en muffinsplåt, då håller de formen och flyter inte ut under gräddningen!

Grädda mitt i ugnen, 250 C, ca 10 minuter. Låt svalna under bakduk.

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmm!

En faslig massa sushi samt en vildbatting...

Oj, oj, oj, helgen som gått har nog slagit någon slags rekord i utveckling, snacka om att inte hänga med...

Anade att något lurt var på gång då lillräkan sov mer än någonsin förra veckan (på dagtid då alltså, inte på nätterna så klart...) och knappt var vaken mer än en timma åt gången. Han hade stora planer på gång och behövde helt enkelt sova på saken lite innan han var redo att sätta dem i rullning.

Men, "first thing first", fredagen inledde helgen storstilat med en rejäl sushifrossa samt en mindre cirkus. Närvarande var familjerna Ekström, Ljungberg och Andersson/Rossander, alltså en hel drös med folk samt hundar i olika storlekar. Full rulle kanelbulle hela kvällen men någonstans mitt uppe i kaoset lyckades vi rodda ihop inte en, utan TVÅ middagar (barnen hade bestämt sagt ifrån på frågan om de ville äta sushi, här skulle INTE ätas något så suspekt minsann!).
Dagen till ära (och ja, lite för att vi vuxna skulle få prata ostört...) hade det dukats både inne och i uterummet, hallå, vadå november? Klart vi ska sitta ute! In med ett värmeelement, upp med massa ljus överallt och så lite vin på det. Det var ju inte som att maten blev kall direkt, det var den ju från början ;-). Dock slutade det hela, inte heeeeeelt oväntat, med att alla trängde ihop sig i uterummet och ingen satt inne, frysa slapp vi i alla fall.

Mer än såhär lyckades jag inte fota innan faten överfölls.

Lördagen bjöd som vanligt på babysim inne i Malmö. Vi har ju övat ett tag på att dyka nu och även att skicka den lilla fisken mellan oss under vattnet. Denna gången skulle vi testa att ta på oss simglasögon för att se hur han såg ut under vattnet. Gissa vem som blev så till sig att hon både glömde att ta emot barnet OCH glömde att hålla andan själv, "epic fail" kan man lugnt säga...tur att barnets pappa förutsåg detta och inte släppte taget....

Efter det var det dags för en liten shoppingtur på stan för att inhandla moccasiner och strumpor med halkskydd eftersom den lilla busungen bestämde sig helt sonika för att börja STÅ!?! i fredags. Nu har han ju krupit i säkert två veckor så nu var det dags för något nytt, vem vill krypa resten av livet liksom??
Nu har han tappat förståndet helt och så fort man släpper ner honom på golvet kryper han fram till första bästa lämpliga (eller oftast mindre lämpliga) sak och klättrar upp till stående. Detta resulterade i att han i fredags fick sin första riktiga bula, på pappas pass så klart...fler blir det dock dagligen eftersom han inte har koll på att man, dels inte kan släppa taget om man inte KAN stå utan stöd, dels inte kan klättra upp på saker som lätt kan välta. Joppe har varit en klippa och ställer glatt upp som klätterställning, så länge lilleman håller fingrarna borta från hans ansikte, det är lite obehagligt tycker han så då måste han gå och gömma sig.

Ett litet problem som nu har uppstått är att Melker har blivit besatt av att stå och vägrar sluta. Kul när man tror att han sover sött men istället möts av den här synen;

Hej mamma, trodde du jag sov?

Undra just hur jag ska ta mig ut ur detta fängelset??

Vänta lite, jag vet, jag kan ju GNAGA mig ut...

Jo men visst, för gnaga är något han kan göra nu när han har fått SIN FÖRSTA TAND!!!

OK, den kanske inte är så stor, men den är vass!

Slutligen måste jag bara tillägga att Farsdag firades med sovmorgon till far och hembakade scones när han (äntligen) vaknade. Efter det blev det tårtbak och eftersom det var far som bakade blev det såklart en Budapestrulle. Tur att Johanna och Freddy kom hit och hjälpte oss äta upp den, annars hade nog far tryckt i sig hela själv, han har ju något av en besatthet för denna gräddiga marängbakelse...

Pappatårta...

Olle visar Melker den bästa tekniken att ta sig an gymmet uppifrån, vi är ytters tacksamma för alla nyttiga saker Olle bidrar med i Melkers utveckling...

Indisk mat och en liten vilding

Som alla vet är jag ju lite utav en "sucker" för asiatisk mat och det senaste infallet är att jag har börjat laga Indiskt. Häromdagen testade jag en jättegod gryta med röda linser, billigt och lättlagat= perfekt!
Här kommer receptet;

Daal- Indisk gryta med röda linser;

1 st  gul lök(ar)

2 st  vitlöksklyfta(or)

1 st  röd chilifrukt, urkärnad

1 msk  ingefära, riven

3 msk  olivolja

2 st  kanelstänger

1 tsk  kardemummakärnor, lätt stötta i mortel

2 tsk  gurkmeja

500 gram  krossade tomater

1 burk(ar)  kokosmjölk, (400 ml, ej lätt)

2 st  hönsbuljongtärning(ar), ekologiska

3 dl  röda linser

vatten, till spädning, ev

salt och nymald vitpeppar

1 påse  babyspenat, 70 gram, sköljd

1 kruka(or)  koriander

Soppan sväller efter hand, så den kan behövas spädas med vatten.

1. Skala och hacka lök, vitlök och chili. Riv ingefäran. Hetta upp oljan och fräs det hackade och ingefäran i en stor gryta utan att det tar färg.
2. Lägg i kanelstängerna och de övriga kryddorna och låt dem fräsa med en minut under omrörning.
3. Häll i tomater och kokosmjölk och smula i buljongtärningarna. Rör om och koka upp.
4. Tillsätt linserna och låt det sjuda cirka 10 minuter under lock tills linserna är kokta men inte mosiga. Lite tuggmotstånd ska de ha.
5. Smaka av med salt och peppar och tillsätt spenaten. Låt det sjuda ett par minuter. Servera med hackad koriander i en skål bredvid att toppa soppan med.

Till grytan var jag ju givetvis tvungen att baka Naan-bröd, något jag aldrig testat. Det var inte alls svårt, ett litet tips bara är att INTE lägga bröden på bakplåtspapper eftersom de ska vara under grillen i ugnen på högsta fräs, det KAN trigga igång brandvarnaren lite lätt (och få pappret lite svart i kanterna ;-)).
Här kommer receptet jag testade;

Naanbröd

7 1/2 dl vetemjöl
2 dl mjölk
1 ägg
1 dl naturell yoghurt
2 msk matolja
1 tsk salt
2 tsk strösocker
1/2 tsk bakpulver
2 tsk torrjäst
lite matolja till gräddningen
eventuellt vallmofrön

1. Lägg mjölet i en skål och ljumma mjölken. Vispa upp ägget lätt i en annan skål och blanda väl med yoghurt, olja, salt, socker, bakpulver, jäst och 1/2 dl av mjölken.
2. Häll blandningen över mjölet och blanda. Häll i mjölken lite i taget och knåda tills degen känns smidig och inte kladdar. Pensla degen med lite olja, täck över skålen med en fuktig handduk och låt jäsa ca 2 1/2 timme. Sätt ugnen på grill, högsta värme, och pensla tre bakplåtar tunt med olja.
3. Knåda degen ett par minuter och dela den i 6 delar. Platta ut och dra den med händerna till en droppformad kaka, 25–30 cm lång och 12–15 cm bred. Lägg två bröd på varje plåt och låt dem jäsa 20 minuter under duk.
4. Pensla bröden snabbt med lite vatten och strö eventuellt på vallmofrön. Sätt in plåtarna, en i taget, högt upp i ugnen och grädda bröden 2–3 minuter på varje sida, tills de fått bruna fläckar. Servera varma.

Självklart var jag tvungen att göra ett sött bröd också, fyllt med kokosflingor, smör, russin och lite socker!


För övrigt har Melker blivit en riktig liten vilding som är överallt hela tiden. Eftersom han kryper iväg från sin matta på två röda blir resultatet att när han trillar, och det händer rätt så frekvent fortfarande, så slår han huvudet i golvet och blir fullkomligt rasande. Synd att han inte ärvt sin pappas temperament ;-)

Öhhh, vadå babygym, jag trodde det var en klätterställning?!

Syskonkärlek!

Varför är det alltid så att man vill ha den leksaken någon annan får?
Tur att man har en hund som är så snäll att han är dum...

Hmmm, jag ser att storebror har fått något roligt, bäst jag kryper dit och kollar läget

Aha! Detta är något som aldrig jag har fått, försöker dom gömma något för mig?

Måste undersöka lite närmre....

Nej, vänta, hallå! Ta inte leksaken och spring iväg med, vi skulle ju dela?

Farmor-helg!

Halloween har kommit och gått utan att göra något större väsen av sig, förutom att fam. Ljungbergs barn lyckades skrämma livet ur lill-räkan med sina ansiktsmålningar. Hu! -tyckte Melker, och lugnade sig inte med mindre än att målningarna tvättades bort, stabilt när man är minst men ändå är den som bestämmer...

Denna helgen har vi haft fin-besök från storstaden, farmor har varit här. Lilleman har haft fullt upp med att imponera på farmor med alla sina nya färdigheter, i ärlighetens namn bör tilläggas att farmor inte är speciellt svårimponerad.

Lördagen inleddes i ottan med en tur ner till Ystad för Agilitytävling nummer 2. Ystad tog emot med tjock dimma och kall fuktig luft som snabbt gjorde alla genomfrusna. Inte blev det bättre av att Joppe hade lite svårt att hålla sig på banan i första klassen med resultatet att vi diskade oss. Men i takt med att dagen gick och solen steg värmde vi upp oss och lagom till sista klassen var stämningen i topp och vi knep en 6:e plats. Nu får vi vila oss i form fram tills vårsäsongen sätter igång.

Hmm, det ser väldigt proffsigt ut på bild, då ser man inte hur långsamt det gick emellanåt...

Fyra tappra åskådare i ottan, eller ja, tre i alla fall,  Måns hade gjort vadsomhelst för en kopp kaffe, han är inte svår att få med

Vissa visade lite mindre intresse...zzzzz

Alltid kul att jämföra nördiga hundmänniskor med varandra för att lista ut vem som är nördigast

Efter tävlingen drog hela sällskapet ner till Kåseberga för en lunch på Vendel. Lätt överprisade men UNDERBARA räkmackor. Räkan gjorde skäl för sitt namn och satt och pillade i sig handskalade räkor för fullt (dock inte från sin pappa som var för snål för att dela med sig!?), ska det vara så ska det vara kvalitet!

Vi hade lätt kunnat bli kvar där hela eftermiddagen och fikat och slappat men plikten kallade, dags att aktivera nästa familjemedlem. Malmö blev nästa mål för att hinna med lite babysim, där farmor hade utlovats att få vara med.

Efter den lite smått intensiva inledningen på dagen är det ett under att vi lyckades hålla oss vakna och se i alla fall större delen av "Så mycket bättre".

Söndagen gick i lugnets tecken och det mest ansträngande vi gjorde var att montera upp en grind för trappan, något som kändes som ett måste med en liten bebis som numer kryper runt som en liten torped här hemma.

Mmmm, dom här stolarna har så fina glansiga ben, jag tror att jag ska ta och flytta runt dom lite för att skapa förvirring när mamma och pappa kommer.

Innan det var dags för farmor att vinka adjö för denna gången hann vi också med en mysig långpromenad upp till kyrkogården för att se till farfars grav. Ett litet gungstopp blev det visst också på vägen hem...

Jag sitter här på farfar och plockar lite med hans blommor, ni skulle bara veta vad han säger till mig!

Wihoooooo, farmor började lite mesigt med att ge fart men sedan började det ordna upp sig och jag fick flyga på riktigt

Va? Vadå gå hem, redan?

Nu ska jag gå och baka ihop lite Naanbröd till min Indiska gryta som står och puttrar på spisen!