Semester del 3

Med solen i ögonen och ett leende på läpparna efter ett hetsigt men roligt dygn, lämnade vi Göteborg och styrde kosan norrut. 15 timmar?!? senare rullade vi in i vår slutdestination Öregrund. Och ja, det är ungefär dubbla tiden mot vad det tar egentligen.
Orsaken till denna tidsslöseri är att den lille mannen i baksätet bestämde sig för att ha en ovanligt kinkig dag där det skulle antingen ätas eller skrikas större delen av resan, inget av alternativen är speciellt kompatibla med att köra samtidigt. Vi är dock en upplevelse rikare och kan numer E4:ans alla rastplatser, och fram kom vi. De sägs ju dessutom att vägen är allt...i detta fall är jag inte benägen att hålla med, målet hägrade!

Målet är ibland allt...

Semesterfirande killar!

Väl i öregrund blev det bråda dagar. Mat skulle inhandlas, tårtor skulle lagas och klänningar provas för det hade ju bjudits in till FEST! Eller, dop i alla fall, och det är ju lite samma sak. Släkt och vänner kom från när och fjärran för att beskåda underverket (Barnet då alltså). Alla ville ta del av huvudpersonen, som verkade ta det hela med ro.

Dagens huvudperson (den lille)

Allt som allt blev det en mycket lyckad dag med bra väder (mycket viktigt i Sverige som alla vet!), god stämning och tårtor som det redan refereras till som "de där UNDERBARA tårtorna på Melkers dop". Skämt åsido, två maffiga smörgåstårtor med lax och räkor samt två lyxiga efterrättstårtor med maräng, vaniljkräm, grädde och jordgubbar kan ju inte gå fel. Festen fortsatte i dagarna två till de sista gästerna åkte hem och efter det lämnade vi in handuken och checkade ut av trötthet.

Alla har vi väl velat smita ifrån någon gång och bara ha tid för oss själva, men helt ärligt, HUR kan den lilla rödvite lyckas med konststycket att först få sig själv utelåst över natten i Hunnebostrand!? för att sedan lyckas låsa in sig själv i källaren i Öregrund? Vi kanske ska ta det som en pik...

Smitaren..

Har ändrat så man inte behöver ha ett konto för att kommentera (tror jag i alla fall), testa gärna! Nu ropar tidningen och solstolen på mig.....