Räkans första jul!

Mmmm, vilken söt kille i spegeln, jag måste bara pussa honom litegrann...

Melker har fått en ny bästa kompis och som synes är det ingen annan än, just det, HAN SJÄLV! Så fort man släpper honom med blicken kryper han fram till spegeln och börjar hångla med sig själv. Eftersom viss livsfara föreligger med att hångla med en spegel som är ca 6 gånger så stor som en själv och dessutom monterad på väggen så fick vi införa spegelförbud. Efter det irrar han runt i huset och letar efter vad som helst som är glansigt som han kan se sin spegelbild i. Det senaste budet är vitrinskåpen, det blir mååååånga små fingeravtryck och kyssmärken (läs dreggel...), suck.

Melker har även utvecklat sin finmotorik lite och plockat sin första blomma! Synd bara att det var i vardagsrummet. I julgruppen närmare bestämt. Och att han DÖDADE den...får kanske öva lite till på det där i vår när man förhoppningsvis kan plocka blommor utomhus.

Vadå att man kan ha tulpan i sallader, tulpan var INTE gott tyckte lilleman.

Julafton inleddes annars traditionsenligt med paketöppning i sängen, eller ja, vissa fick ju paket och vi andra fick vänta snällt tills tomten kom lite senare.

Jag börjar digga den här dagen de kallar "jul", ro hit mera paket!

Det var fasligt vad mycket snöre det ska vara, dra lite här pappa så jag kan se vad som finns i.

Vi hade en lugn jul med endast 6 vuxna och ett barn men på något sätt lyckades det ändå sluta i lätt kaotisk stämning och vansinnigt många julklappar (att det där med julklapparna spårade ur skyller vi helt på farmor, som hade med sig fler paket än alla andra sammanlagt...). Pappa fick någon slags sammanbrott på Center Syd när han skulle inhandla det sista och blev totalt handlingsförlamad i en timme eller två, vi fick hälla i honom lite glögg så han skulle bli sitt vanliga jag igen.

Före...

...och efter.

Jag blev så trött av att öppna alla paket att mamma fick hjälpa mig

Mamma fick det största paketet, typiskt!

De sa att det var tomtemor, men jag såg ju att det var faster. Tror de att jag är dum eller?

Pappa var lite crazy hela dagen, vet inte vad som var fel med honom?

Farbror Måns hade inte heller alla hästar hemma, om jag får säga det själv.

Tant Cecilia kom försent och missade paketen, orutinerat! Hon skulle dessutom hålla på och smeta saker i ansiktet, helt i onödan tyckte jag.

Jag blev helt svettig i min tomtedräkt så den fick vi kasta av redan tidigt, sen försökte jag leka slut på min farmor.

Gå och lägga mig? Jag? Fast just nu har jag inte tid för jag ska bara leka lite med storebror. Han är lite seg tycker jag.

Nu är det ett helt år kvar till nästa jul, men då gör vi om allt igen! Nu, äta upp julgodiset så det inte blir gammalt.

Städa, städa varje fredag...

Städa, städa varje fredag och så varje jul, det tycker jag är kul!

Jag har visst fått en liten hjälpreda i julstädningen. Frågan är bara om det går snabbare eller långsammare med någon som klättrar upp på dammsugaren och försöker äta upp sladden som en annan självmordskandidat hela tiden? Mina förhoppningar är dock att han ska utveckla detta intresset tills han blir lite större, det kan vara användbart.

Förutom att städa har vi även pyntat vår fin-fina gran. Även där fick jag lite hjälp.

Mmm, allt måste noga smakas på.

Är det ett äpple månntro? Glansigt och fint är det i alla fall, undra varför mamma ställer till sånt liv om att det inte går att leka med?!?

Vad finns det mer i den här stora lådan, hjälp mig att nå lite längre ner är du bussig.

Granen är pyntad, godiset bakat (och nästan uppätet) paketen inslagna, låt det bli jul!

I väntan på tomtefar får ni hålla till godo med en liten nisse

Finbesök och lite julstämning

Nu är det inte långt kvar till dagen vi alla väntar på, Julafton! Fast med 10 plusgrader och knoppar på buskarna känns julstämningen långt borta, trots ihärdiga försök att baka in julen med diverse bullar och kakor. Vi fick även lite mani häromkvällen och förvandlade huset till en mindre godisfabrik så nu finns det julgodis så det räcker till påsk, typ...

För att råda bot på denna brist på jul fick vi helt enkelt ta saken i egna händer och ta oss till julen. d.v.s. till Tivolis julmarknad! Sagt och gjort tog vi oss till Köpenhamn tillsammans med Lillräkans favoritmorbror Erik som var på besök. Eftersom han får räknas som långväga gäst var vi ju tvungna att sightsa runt lite också. Säga vad man vill om danskarna, men pynta DET kan dom. Inte snålas det på tomtar och glitter där inte, nissarna som stod i Illums skyltfönster och viftade med underkläder var värda besöket bara dom.

Termometern på Rådhusplatsen visade ca två plusgrader så liiite vinterkänsla fanns där allt

Upplyst på Kongens Nytorv

Naturligtvis slank vi in på Tight och åt hos Joel och de andra killarna. Maten var oklanderlig, som alltid, fortfarande Köpenhamns bästa hamburgare och en "Surf and Turf" som inte gick av för hackor. Lilleman beställde bönor, han ville ha dem långa och gröna, han fick som han ville.

Först måste man kolla menyn....

...innan man får sin "mat"

Efter maten kände vi oss styrkta nog att ge oss i kast med folkmassorna på Tivoli men döm om vår förvåning när det visade sig att många redan hade gått hem. Där var inte alls sådär tokmycket folk som vi trodde det skulle vara med tanke på köerna tidigare på dagen. Perfekt! Bara att strosa runt och låta sig bländas av alla ljusen, och värma sig med en mugg glögg emellanåt. Melker orkade vara vaken ca 5 minuter innan han däckade av alla intryck och sov resten av kvällen inbäddad i sin vagn.

Mamma ger sig in i folkvimlet

Den Ryska avdelningen

Julstämning, om något!

Gladaste trollet på hela stället

Mycket fanns det att titta på

Hjärtan på tråd, eller förlåt, på träd menar jag så klart;-)

En nöjd trio

Morbror Erik bjöd på glögg

Nu blir det grönkålssoppa och skinkmacka på hemmagjort knäcke.

Pepparkakor

Vi gick på kafé...

Hmm, bra bord men långsam service på det här stället. Ja,ja, jag får väl äta upp min napp så länge medan jag väntar på mitt fika.

Om jag ställer mig upp så ser jag kanske lite bättre...

Men, vad är det här!! Försöker du gömma något för mig här uppe på bordet mamma?

Jag tar en likadan som henne , och låt det gå undan!

Kafébesöket var så inspirerande att vi var tvungna att åka hem och baka lite. Har länge suktat efter riktigt kladdiga och goda cookies med pepparkakssmak och efter lite experimenterande fick vi till det perfekta receptet. Bara att testa för den som är sugen på pepparkakor!

Pepparkakscookies:

300g smör
2 1/4dl socker
2 1/2dl brun farin
2 ägg
3tsk vaniljsocker
7 1/2dl vetemjöl
1tsk salt
1tsk bikarbonat
3msk pepparkakskryddor (alt.4msk kakao om man gör vanliga med chokladsmak)
200g choklad av valfri sort (vi blandade vit choklad och mjölkchoklad)

Smält smöret.
Vispa ihop farin, ägg och vaniljsocker. Blanda ner smöret och vispa ordentligt.
Blanda i resten av ingredienserna. Blanda tills smeten blir som en stor "fudgeboll", ganska seg och kolaaktig. Lägg i hackad choklad.
Dela upp smeten i bollar, platta ut lite lätt och lägg på bakplåtspapper på plåtar (ej för nära varandra då de flyter ut en del!).

Grädda i 175grader i ca 10 min.

Låt kakorna svalna lite på plåten innan de flyttas så de får sätta sig. De är ganska porösa när de är varma men blir sega med frasiga kanter när de svalnar.

Nu måste jag gå och fiska upp bebisen som har något slags kryp-rally i hallen, det låter misstänkt mycket som att han har hittat på något att busa med...

Ett svart hål...

Helgen som gått blev ett svart hål, på mer än ett sätt. Lillräkan passade på att få sin första riktiga förkylning och vi andra fick helt enkelt anpassa oss och våra aktiviteter lite grann. Eller, ganska mycket...speciellt som liten söt, snorig, febrig bebis visade ovanligt stora röstresurser om vi avvek det minste från att bära runt honom i famnen. Minsta tillstymmelse till att försöka sätta sig ner, eller rent av sätta ner honom, gav omedelbar och högljudd respons. Det var helt enkelt bara att nöta golv i skift mer eller mindre i två dygn utan paus innan febern släppte. Som en konsekvens av allt detta gapande låter nu lillräkan som om han hade rökt och druckit whisky hela helgen, vi hör honom knappt när han skriker längre så hes är han. Allt är inte gulligt bara för att det är första gången....och adventsstädningen? Den fick vänta. Helgen minns vi inte mycket av, den är som ett töcken av sömnbrist och vaggande, det glamorösa småbarnslivet!

Helgens andra svarta hål kom med Berit som svepte in med fart och tog vår el. Nästan ett halvt dygn var vi utan ström, perfekt när man ska gå upp på natten och trösta snorig bebis som inte kan sova och tvingas snubbla omkring i totalt mörker. Än mer perfekt om man, som vi, bestämt sig för att storhandla och fyllt båda frysarna och kylskåpen till max...jaja, man kan inte ha tur alltid.

Nog om svarta hål. Vardagslivet är numer ett enda stort äventyr med konstant övervakande av den lille ligisten för att försöka förutspå hans nästa drag. Han är ÖVERALLT,  HELA tiden och just när man har tittat bort en sekund och vänder sig tillbaka igen så är han plötsligt INGENSTANS? Allt ska klättras på, övervinnas, undersökas. Är det ok att binda fast barn? Jag har ju ett extra koppel som Joppe inte använder...

Här följer ett litet axplock från en helt vanlig dag:

Mmm, alla dom här roliga fransarna kittlar så skönt, undra var mamma har gömt dom fram tills nu?

Va, vad är det här? Måste vara till för att klättras över, ska bara komma på ett bra sätt.

Tar en kort paus för att lista ut mitt nästa drag...

Titta vilken fin plastbit jag hittade, jag får aldrig röra den annars för pappa, den hör tydligen till någon kamera eller nåt sånt?!

Tittut! Här är jag igen, ser ni mig?

Fin flaska, vadå inte min storlek? Tycker den är alldeles lagom jag.

Alla hinder är till för att övervinnas, även hundberg som ligger i ens väg.

Pappa och jag borstar min tand, ehh sorry, mina TVÅ tänder menar jag. Det kittlas mysigt OCH man får titta på sig själv i spegeln, kunde inte bli bättre!

Nej, nu måste nog mamman gå ner och göra resten av familjen sällskap. Pappa gick ner för att natta bebisen strax innan kl 20, har inga förhoppningar om att han ska komma upp igen :-)

Lite gula bullar i höstmörkret

Idag har det varit grått och trist hela dagen ute men vad gjorde väl det när vi har haft fullt upp härinne med att baka bullar gula som solen :-)

Jag hade hittat ett recept på saffransbullar (på www.bloggfamiljen.se/matplatsen så klart, var annars?) som jag var tvungen att testa, jag vet, jobbigt när man "måste". Dessutom kom jag för en gångs skull ihåg att säga saffran när jag stod i kassan på Ica, eller i ärlighetens namn var det Fredde som liksom kastade sig fram till kassörskan, innan kunden framför hade hunnit flytta sig, och nästintill vrålade; "Saffran, vi ska ha saffran!" så stolt att han mindes.

På något sätt lyckades jag även få ihop ett gäng bullar, trots att Lillräkan har gjort sitt absolut yttersta för att slå ihjäl sig genom att klättra upp på precis varenda möbel i hela huset och vara allmänt uppmärksamhetskrävande (eller han hade nog tyckt det var bättre att få jobba ostört men mamma tycker det är tryggast att övervaka eskapaderna och begränsa bulorna till ett minimum). Och VILKA BULLAR det blev! Saftiga och goda, Fredde tryckte i sig en halv påse bullar av bara farten när han kom hem, resten ska jag gömma...

Saffransbullar med kladdig fyllning!

Ca 25-30 st små bullar eller 18-20 stora
125 g smör
5 dl mjölk (standard)
50 g jäst för söta degar
1 ½ dl socker
½ tsk salt
1 g saffran (dvs 2 påsar) + en sockerbit att mortla det med
ca 15 dl vetemjöl
russin om så önskas
Fyllning:
200 g rumstempererat smör
1 dl socker
150 g mandelmassa
1 msk vaniljsocker
1 ägg, till pensling
pärlsocker att strö över


Smält smöret och tillsätt mjölken. Värm till 37 grader. Rör ner saffran (mortla helst först tillsammans med en sockerbit). Smula sönder jästen i en bunke och rör ut den i lite av degspadet. Tillsätt resten av degspadet, saltet, socker och nästan allt vetemjöl. Arbeta degen smidig tills den släpper bunkens kanter, ca 5 min i maskin. Låt jäsa 40 minuter under bakduk.

Rör ihop ingredienserna till fyllningen med elvisp till en slät smet. Stjälp upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela degen i två delar och kavla ut varje del till en avlång kaka, ca 25×40 cm. (gör den inte för tunn)

Bred ut hälften av fyllningen på varje kaka. Om man vill ha russin i så strö lite russin längs ena långsidan, den man sedan börjar med att rulla så de hamnar i mitten av bullen.

Rulla ihop från långsidan. Skär varje rulle i bitar, gärna ganska tjocka för stora maffiga bullar! Lägg dem i formar. Låt jäsa ca 30 minuter under bakduk.

Pensla med uppvispat ägg och strö över rikligt med pärlsocker. Ställ gärna formarna i en muffinsplåt, då håller de formen och flyter inte ut under gräddningen!

Grädda mitt i ugnen, 250 C, ca 10 minuter. Låt svalna under bakduk.

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmm!